A Taste of Ra / Morning of My Life

Kom och hälsa på King Kong.
Tredje och sista delen i Nicolai Dungers egendomliga A Taste Of Ra-trilogi utgörs av en skiva vars innehåll är en enda låt.
Nu rör det sig inte direkt om vilken låt som helst. Den är fyrtiotvå minuter lång.
Ni läste rätt: en fyrtiotvå minuter lång låt. Bob Dylans »Desolation Row« kan slänga sig i väggen. Till och med en spirituell själsfrände som Pharoah Sanders »The Creator Has a Master Plan« ter sig som en krympling vid en jämförelse.
I den mån »Morning of My Life« över huvud taget är en »låt«.
Och nej, låt oss undvika att börja surra om »konstinstallation«.
Allra närmast vad det egentligen handlar om kommer nog Dunger själv när han kallar det »ett musikaliskt monster«.
Vad för betydelse han lägger in i det är oklart, men om han med monster menar något i stil med en berömd fiktiv jättegorilla – något i grunden välmenande, rentav vackert och hjärtvärmande men i perioder utan tvekan skitjobbigt och skrämmande att leva med – ja, då är han definitivt något på spåren.
Gör man det enkelt för sig kan man se den här skivan, eller låten om ni så önskar, som en sammanfattning av de två tidigare Ra-släppen. Den första var avslappnad och utforskande på ett väldigt fint sätt, den andra var ansträngd och störig på ett mindre fint sätt. Allt det där ryms med råge i »Morning of My Life«.
Gör man det aningen svårare för sig kan man se den här skivan, eller låten, som en inte särskilt komprimerad sammanfattning av hela Nicolai Dungers person, vision och gärning. Ingen som följt pitesonen genom några år och skivor lär bli det minsta förvånad över att det under dessa fyrtio minuter ryms mörbultande frijazz, episka etnoklanger, grandiosa scenerier som hämtade från en Zhang Yimou-film, lågmäld folkpop, bisarr djungelfunk, electroknaster, plåtblues à la Tom Waits och så mycket dramatik att Örjan Rambergs tjänster ryktas snart vara överflödiga borta vid Nybroplan.
Men hur ska man kunna bedöma och betygsätta ett monster? En jagad och inte så lite missförstådd primat är ju som de flesta av oss, bara med tätare behåring och av annan storlek.
Så, kom och hälsa på King Kong. Lika lite som den där Dunger känner han sig inte riktigt välkommen här i civilisationen.
Rated 7/10, Pierre Hellqvist, sonicmagazine.com

Med ”Morning of My Life” fortsätter Nicolai Dunger den högst personligt präglade stigen som han mer eller mindre hemligt vandrat på under namnet A Taste of Ra. Den avslutar en trilogi som släppts på det mycket fina skivbolaget Häpna.
Och det är en värdig avslutning, om än inte en riktig fullträff. En omtumlande morgon där Dunger upprymd hoppar mellan tuvorna på en vacker äng, tillsammans med vännerna Jari Haapalainen och Johan Berthling och påhejade och hjälpta av bland andra Jonas Kullhammar, Johan Arrias, Bengt Berger och Jean Louis Huhta. Tuvor av glädje, av instrument, av infall, av sång, av nödvändighet.
”Morning of My Life” består egentligen bara av en låt, men den är uppdelad i sex olika delar. En del hänger ihop, annat gör det inte. ”It started off with one song that I developed and visualized together with Jari Haapalainen into six movements. Together they create a sense of a film-like dramatic pattern”, skriver Dunger om skivan. På tre av delarna har Johan Berthling skrivit arrangemang.
Det finns höjdpunkter på ”Morning of My Life” som är fullkomligt bedårande. Inledningen till vad jag får för mig är ursprungslåten är otroligt vacker. Ett enkelt upprepat gitarrkomp som förgylls av inslag av dragspel och fiol – i kroppen sprids värmen likt en löpeld – som sedan får sällskap av rullande, men samtidigt lite kantig trumtakt, piano och sist men inte minst Dungers röst som sjunger om morgonen i hans liv. Det är lössläppt men samtidigt starkt och improviserat. Ungefär som Tim Buckley i hans mer experimentella stunder. Det håller på i över tio minuter och skulle kunna fortsätta betydligt längre.
En annan höjdpunkt är strax över fyra instrumentala minuter av sorgmättade ensamma stråkar. Vackert.
Dessvärre faller jag inte riktigt för den senare delen av skivan. Åter ett improviserat parti med sång. Stökigare än tidigare. Det finns absolut bra stunder men det går inte riktigt ihop. Det flyter ut i ett virrvarr utan någon direkt riktning.
Det hindrar inte att jag hoppas att Dunger fortsätter med vad han gjort i A Taste of Ra, om än i annan skepnad. Enligt min mening är det här Nicolai Dunger gjort sin bästa musik.
Magnus Olsson, soundofmusic.nu

Morning of my life är den tredje skivan som Nicolai Dunger släpper under namnet A Taste Of Ra. En lång låt, uppdelad i sex sviter, som Dunger, Jari Haapalainen, Johan Berthling och dussinet andra musiker bygger ut i 42 minuter. De första 21 minuterna är strålande, med ett tema som återkommer då och då, otroligt snyggt när stråkar kommer in, det är vackert, filmiskt, fint spelat. Och Dunger låter rösten flyga fram och tillbaka i minnets labyrinter. Den andra friare och stökigare halvan är tyvärr extremt ojämn.
Rated 3/5, PM Jönsson, Göteborgs-Posten

With a dozen albums to his name, Swedish singer-songwriter Nicolai Dunger has kept a remarkably low profile over the years. Whether his own choice or not, this position does allow him to take bolder steps along the way without having the masses breathing down his neck and that’s exactly what he’s been doing with his A Taste of Ra project.

“Morning of My Life” is the third and final part in what is supposed to be a trilogy. A continuous 40 minute track divided in different, stylistic parts. Without having heard the previous chapters, I can tell you by the sound of this one that it definately hasn’t been a failure.

Dunger is one of very few songwriters left in the vein of Tim Buckley and Robert Wyatt, a pure vocalist, able to connect with the hearts of many without losing it’s raw edge and talented enough to experiment. When he sings his first lines there’s good hope for some goosebumps to rise from your arm’s skin. Rough and intense, Van Morrisson is the name that pops right in to your head when you hear it. An acoustic guitar plays along in a catchy, dry pattern, violins and an accordion colour the background. It’s gorgeously lush but humble at the same time. As if Dunger’s fighting for something he already lost.

This emotional thread is key here, the moment he probably realizes the loss his universe explodes in a cacophony of broken harmonies whereout a beautiful, aching violin episode evolves. The same lines he sings over and over appear again. “When we moved to tent and the light was golden and we were young, and the magazine was all there was to bring, and you woke in the night when the birds were singing just for you and the smell of soil and the warm breath overthrew you, ohh it moved you. All there was to it, was the morning of my life.” It’s not just the lyrics, which are beautiful, the way Dunger sings them is close to over-emotional but extremely heartfelt. Goosebump bonanza once again.

The realisation of the loss is followed by desperation as the aching violins rise again to embark on a journey most certainly approved by Godspeed You Silver Mt. Zion and Co.. Brooding strokes of melancholy hanging heavy in the air, Dunger has always been a somewhat heavy hearted brother but this album is simply overwhelming in it’s intensity.

“Morning of My Life” surely isn’t for every hardcore Dunger fan, these levels of experimentation can be exhausting but when you make it through and look back, you can’t deny the beauty in this particular morning.
Rated 8/10, Joris Heemskerk, Foxy Digitalis

Originally a shrouded pseudonym used to house his more left-field leaning work, singer-songwriter Nicolai Dunger's A Taste of Ra project has blossomed into a full-bodied folk beast over the course of a couple of great releases. Back again with Morning of My Life, Dunger once more gives the wildest impulses of his muse free reign, spreading his voice and prodigious instrumental talents over the course of a single, album-length burner. Beginning with the sound of piercing, multi-tracked horn drones, he gently opens himself up to a steadily growing barrage of downtrodden violins, skittering drums, fervent guitar playing, and his unmistakably passionate croon. Allowing himself ample space to roam unchecked, he builds his piece into waves of passionate harmony, holding everything together with a set of pipes that effortlessly break from low moan to fevered howl and back again. But later, after giving in to spare orchestral sweeps, Dunger flips the switch and segues into a pounding, bass-and-beat heavy rocker, ultimately carrying the disc out on some of the same notes with which he arrived. At times cutting like an unhinged Van Morrison jamming out with a punched up, rough and tumble backing band, the latest from Dunger's A Taste of Ra is easily his most inspired moment yet.
Michael Crumsho, Other Music

	A Taste of Ra “Morning of My Life” Häpna H.36, CD 1 tracks, 42 minutes
	Listen to: “Morning of My Life (excerpt)” Reviews of “Morning of My Life” Release date: Sept 19, 2007 (Sweden), mid October (World)

“When we moved to tent and the light was golden and we were young, and the magazine was all there was to bring, and you woke in the night when the birds were singing just for you and the smell of soil and the warm breath overthrew you, ohh it moved you. All there was to it, was the morning of my life.” The overall idea behind the first two A Taste of Ra records was for me to work with my voice, instruments and recording techniques on a more personal level. On this final record in the trilogy, I’ve taken a different approach. It started off with one song that I developed and visualized together with Jari Haapalainen into six movements. Together they create a sense of a film-like dramatic pattern. Then we tactfully decided on the right locations and casting for the recordings, while Johan Berthling made some beautiful arrangements for three of the movements. After recording and mixing, I realized that we had created a musical monster that will challenge and hopefully inspire listeners for a long time to come. - Nicolai Dunger Personnel: Nicolai Dunger, Jari Haapalainen, Johan Berthling, Thomas Tjärnkvist, Santiago Jimenez, Bengt Berger, Mats Öberg, Daniel Bingert, Jean-Louis Huhta, Per Texas Johansson, Jonas Kullhammar, Johan Arrias, Andreas Berthling, Anna Rodell, Emma Lindhamre, Lars Warnstad Tracks: 1. Morning of My Life

---------------------------------------------------------------

Reviews
Kom och hälsa på King Kong. Tredje och sista delen i Nicolai Dungers egendomliga A Taste Of Ra-trilogi utgörs av en skiva vars innehåll är en enda låt. Nu rör det sig inte direkt om vilken låt som helst. Den är fyrtiotvå minuter lång. Ni läste rätt: en fyrtiotvå minuter lång låt. Bob Dylans »Desolation Row« kan slänga sig i väggen. Till och med en spirituell själsfrände som Pharoah Sanders »The Creator Has a Master Plan« ter sig som en krympling vid en jämförelse. I den mån »Morning of My Life« över huvud taget är en »låt«. Och nej, låt oss undvika att börja surra om »konstinstallation«. Allra närmast vad det egentligen handlar om kommer nog Dunger själv när han kallar det »ett musikaliskt monster«. Vad för betydelse han lägger in i det är oklart, men om han med monster menar något i stil med en berömd fiktiv jättegorilla – något i grunden välmenande, rentav vackert och hjärtvärmande men i perioder utan tvekan skitjobbigt och skrämmande att leva med – ja, då är han definitivt något på spåren. Gör man det enkelt för sig kan man se den här skivan, eller låten om ni så önskar, som en sammanfattning av de två tidigare Ra-släppen. Den första var avslappnad och utforskande på ett väldigt fint sätt, den andra var ansträngd och störig på ett mindre fint sätt. Allt det där ryms med råge i »Morning of My Life«. Gör man det aningen svårare för sig kan man se den här skivan, eller låten, som en inte särskilt komprimerad sammanfattning av hela Nicolai Dungers person, vision och gärning. Ingen som följt pitesonen genom några år och skivor lär bli det minsta förvånad över att det under dessa fyrtio minuter ryms mörbultande frijazz, episka etnoklanger, grandiosa scenerier som hämtade från en Zhang Yimou-film, lågmäld folkpop, bisarr djungelfunk, electroknaster, plåtblues à la Tom Waits och så mycket dramatik att Örjan Rambergs tjänster ryktas snart vara överflödiga borta vid Nybroplan. Men hur ska man kunna bedöma och betygsätta ett monster? En jagad och inte så lite missförstådd primat är ju som de flesta av oss, bara med tätare behåring och av annan storlek. Så, kom och hälsa på King Kong. Lika lite som den där Dunger känner han sig inte riktigt välkommen här i civilisationen. Rated 7/10, Pierre Hellqvist, sonicmagazine.com Med ”Morning of My Life” fortsätter Nicolai Dunger den högst personligt präglade stigen som han mer eller mindre hemligt vandrat på under namnet A Taste of Ra. Den avslutar en trilogi som släppts på det mycket fina skivbolaget Häpna. Och det är en värdig avslutning, om än inte en riktig fullträff. En omtumlande morgon där Dunger upprymd hoppar mellan tuvorna på en vacker äng, tillsammans med vännerna Jari Haapalainen och Johan Berthling och påhejade och hjälpta av bland andra Jonas Kullhammar, Johan Arrias, Bengt Berger och Jean Louis Huhta. Tuvor av glädje, av instrument, av infall, av sång, av nödvändighet. ”Morning of My Life” består egentligen bara av en låt, men den är uppdelad i sex olika delar. En del hänger ihop, annat gör det inte. ”It started off with one song that I developed and visualized together with Jari Haapalainen into six movements. Together they create a sense of a film-like dramatic pattern”, skriver Dunger om skivan. På tre av delarna har Johan Berthling skrivit arrangemang. Det finns höjdpunkter på ”Morning of My Life” som är fullkomligt bedårande. Inledningen till vad jag får för mig är ursprungslåten är otroligt vacker. Ett enkelt upprepat gitarrkomp som förgylls av inslag av dragspel och fiol – i kroppen sprids värmen likt en löpeld – som sedan får sällskap av rullande, men samtidigt lite kantig trumtakt, piano och sist men inte minst Dungers röst som sjunger om morgonen i hans liv. Det är lössläppt men samtidigt starkt och improviserat. Ungefär som Tim Buckley i hans mer experimentella stunder. Det håller på i över tio minuter och skulle kunna fortsätta betydligt längre. En annan höjdpunkt är strax över fyra instrumentala minuter av sorgmättade ensamma stråkar. Vackert. Dessvärre faller jag inte riktigt för den senare delen av skivan. Åter ett improviserat parti med sång. Stökigare än tidigare. Det finns absolut bra stunder men det går inte riktigt ihop. Det flyter ut i ett virrvarr utan någon direkt riktning. Det hindrar inte att jag hoppas att Dunger fortsätter med vad han gjort i A Taste of Ra, om än i annan skepnad. Enligt min mening är det här Nicolai Dunger gjort sin bästa musik. Magnus Olsson, soundofmusic.nu Morning of my life är den tredje skivan som Nicolai Dunger släpper under namnet A Taste Of Ra. En lång låt, uppdelad i sex sviter, som Dunger, Jari Haapalainen, Johan Berthling och dussinet andra musiker bygger ut i 42 minuter. De första 21 minuterna är strålande, med ett tema som återkommer då och då, otroligt snyggt när stråkar kommer in, det är vackert, filmiskt, fint spelat. Och Dunger låter rösten flyga fram och tillbaka i minnets labyrinter. Den andra friare och stökigare halvan är tyvärr extremt ojämn. Rated 3/5, PM Jönsson, Göteborgs-Posten With a dozen albums to his name, Swedish singer-songwriter Nicolai Dunger has kept a remarkably low profile over the years. Whether his own choice or not, this position does allow him to take bolder steps along the way without having the masses breathing down his neck and that’s exactly what he’s been doing with his A Taste of Ra project. “Morning of My Life” is the third and final part in what is supposed to be a trilogy. A continuous 40 minute track divided in different, stylistic parts. Without having heard the previous chapters, I can tell you by the sound of this one that it definately hasn’t been a failure. Dunger is one of very few songwriters left in the vein of Tim Buckley and Robert Wyatt, a pure vocalist, able to connect with the hearts of many without losing it’s raw edge and talented enough to experiment. When he sings his first lines there’s good hope for some goosebumps to rise from your arm’s skin. Rough and intense, Van Morrisson is the name that pops right in to your head when you hear it. An acoustic guitar plays along in a catchy, dry pattern, violins and an accordion colour the background. It’s gorgeously lush but humble at the same time. As if Dunger’s fighting for something he already lost. This emotional thread is key here, the moment he probably realizes the loss his universe explodes in a cacophony of broken harmonies whereout a beautiful, aching violin episode evolves. The same lines he sings over and over appear again. “When we moved to tent and the light was golden and we were young, and the magazine was all there was to bring, and you woke in the night when the birds were singing just for you and the smell of soil and the warm breath overthrew you, ohh it moved you. All there was to it, was the morning of my life.” It’s not just the lyrics, which are beautiful, the way Dunger sings them is close to over-emotional but extremely heartfelt. Goosebump bonanza once again. The realisation of the loss is followed by desperation as the aching violins rise again to embark on a journey most certainly approved by Godspeed You Silver Mt. Zion and Co.. Brooding strokes of melancholy hanging heavy in the air, Dunger has always been a somewhat heavy hearted brother but this album is simply overwhelming in it’s intensity. “Morning of My Life” surely isn’t for every hardcore Dunger fan, these levels of experimentation can be exhausting but when you make it through and look back, you can’t deny the beauty in this particular morning. Rated 8/10, Joris Heemskerk, Foxy Digitalis Originally a shrouded pseudonym used to house his more left-field leaning work, singer-songwriter Nicolai Dunger's A Taste of Ra project has blossomed into a full-bodied folk beast over the course of a couple of great releases. Back again with Morning of My Life, Dunger once more gives the wildest impulses of his muse free reign, spreading his voice and prodigious instrumental talents over the course of a single, album-length burner. Beginning with the sound of piercing, multi-tracked horn drones, he gently opens himself up to a steadily growing barrage of downtrodden violins, skittering drums, fervent guitar playing, and his unmistakably passionate croon. Allowing himself ample space to roam unchecked, he builds his piece into waves of passionate harmony, holding everything together with a set of pipes that effortlessly break from low moan to fevered howl and back again. But later, after giving in to spare orchestral sweeps, Dunger flips the switch and segues into a pounding, bass-and-beat heavy rocker, ultimately carrying the disc out on some of the same notes with which he arrived. At times cutting like an unhinged Van Morrison jamming out with a punched up, rough and tumble backing band, the latest from Dunger's A Taste of Ra is easily his most inspired moment yet. Michael Crumsho, Other Music